Jag har ju turen att ha två små underbara barn, och tänkte här dela med mig av några saker vi gjorde med vårat första barn, men inte med vårat andra!

Nu menar jag inte saker som är individuellt från barn till barn, för det hade blivit en lång lista! Killarna är ju så galet olika varandra i vad de vill. Tex så åt Zion plockmat helt själv vid 8 månader, och Samson (som nu är 14 månader) vill fortfarande bara bli matad! Zion behövde vi hålla/bära tills han somnade vid varje tillfälle tills han blev ca 10 månader, och Samson har vi alltid kunnat söva direkt i sängen. Så ja, det är väldigt mycket vi behövt göra olika med pojkarna, men denna lista syftar på saker som varit våra egna val.

1. Tittade på TV

Alltså! Detta är typ den ultimata lyxen som man inte riktigt förstod var lyx med första barnet! Man tog liksom hand om en bebis. Men så gjorde man också det man ville samtidigt! Man kunde ju ha igång TVn i bakgrunden hela dagen, och slötitta när man ville! Man kunde ha igång en film mitt på dagen! Man kanske inte kunde sitta och titta på hela, men den kunde ju i alla fall vara igång i bakgrunden. Det är ju sanslöst nu i efterhand! (Om man nu gillar TV. Vilket jag gör.)

Jag minns inte riktigt när jag behövde ha TVn avstängd på dagarna. Zion måste varit strax över ett kanske. Han har alltid älskat TV, precis som oss, så jag behövde stänga av den så han inte skulle sitta och titta. Jag är ju hemma med båda barnen samtidigt, så nu för tiden är TVn bara igång för oss vuxnas skull efter läggning, innan dess går den bara igång om barnen ska titta på något program. Så Samson vet inte ens vad vanliga vuxenprogram är, haha. Så alla mammor med endast ett litet barn där hemma – njut! :)

 

2. Gav välling

Med Zion var välling jättesmidigt. Jag slutade amma vid 5 månader, så det blev en väldigt snabb och smidig frukost och kvällsmat. Som jag skrev i förra punkten, man levde liksom sitt liv medan man tog hand om en bebis.

Samson fick ersättning från dag 1, så dels gav vi inte honom någon välling när vi slutade med ersättningen för att slippa flaskorna. Men den största punkten var för att det fanns ingen poäng i smidigheten av välling längre! Man lever inte längre sitt vanliga liv med inslag av bebis, utan nu lever man småbarnslivet. Pojkarna lägger sig samtidigt och Zion ska ju ändå äta kvällsmat! Så istället för att göra en kvällsmacka så gör vi två (ingen större ansträngning), och då slipper vi flaskorna och den framtida avvänjningen! Så välling var verkligen värt med första barnet, men helt ovärt med andra!

 

3. Följde anvisningarna på kläder

Alltså, ”storlek 86 (12-18 månader)”. Att man tänker att det är den storleken man bör köpa om ungen är 12-18 månader. Många gånger stämmer det ju! Men kläderna i de olika affärerna är så sjukt olika. Många plagg började vi inte använda tillräckligt tidigt, och den största grejen – vi bytte storlek för sent! Jag pratade med en vän om detta, att små barn växer så fort så om man bytte storlek när man kände att kläderna var lite små, så satt redan nästa storlek perfekt, och man fick inte alls lång användning av dem. Speciellt om man gillar oversized-stilen så kan man frimodigt byta storlek ”för tidigt”, vilket vi nu gärna gör med Samson!

Detta har vi också behövt göra med Zion nu, det är helt sjukt. Jag är gift med en man som är väldigt lång och väldigt smal, men han har fortfarande storlek L i t-shirts, då de annars blir på tok för korta. Zion verkar ta efter honom, för han är nyss fyllda 3 år och hela hans garderob har varit 98/104 (alltså 2-4 år). Byxorna sitter fortfarande superbra, och topparna funkar på omkretsen, men började bli korta vid magen. Så nu har jag alltså precis köpt typ 10 nya t-shirts i storlek 110/116. Åldersanvisningen på dem? 4-6 år! De är luftiga och rymliga kan jag lova, men man ser åtminstone inte hans navel när han rör sig, haha!

Det var min lilla lista över saker vi gjorde med vårt första barn men inte med vårt andra! My, oh my how times have changed!