En modern hemmafru

Hemskola för treåringen, del 1

Hej! Nu när jag skrivit detta inlägg så märker jag att det blir orimligt långt (edit: till och med uppdelat blev det lite långt, haha). Inte lätt att vara passionerad. Jag kommer dela upp detta i två inlägg. Idag skriver jag om händelserna som ledde upp till vår lilla hemskola, och imorgon får ni läsa om själva hemskolan :)

Min dröm i livet är att hemskola mina barn. Anledningen till detta är inte, som man kanske skulle kunna tro, att jag älskar skola. Utan tvärtom, jag hatade skolan. Skoltiden var fruktansvärd för mig, och jag bönade och bad mina föräldrar att hemskola mig, vilket vi inte hade möjlighet till. Annars skulle jag själv velat bli hemskolad alla dagar i veckan! Jag tycker att skolan är en deprimerande plats som stjäl en alldeles för stor del av barns liv för att tvinga dem att memorera information, som man för det mesta inte kommer ha nytta av i livet, inför ett prov för att sedan glömma allt igen. Och utöver det ska alla barnen lära sig informationen samtidigt, trots nivåer, och på samma sätt, trots att man lär sig på olika. Och efter de långa skoldagarna (som börjar för tidigt på morgonen för små människor som växer) ska man spendera resten av dagen med läxor och plugg inför prov. Jag blev skoltrött i femman (femman!) och varenda år efter det var en kamp, men på något sätt tog jag studenten. Egentligen hade jag till och med föredragit att skippa skolavslutningarna också, eftersom de bara innebar ännu en dag i skolan. Idag är jag 27 år och känner fortfarande avsky i kroppen när jag tänker på tanken att lära mig något nytt – plugga, gå en kurs… Skolan knäckte mig, och jag är inte tillbaka än. Upplevelsen är olika för alla såklart, men jag tror att alla som läser åtminstone förstår mig litegrann.

Sluttjatat om min syn på skolan!

Drömmen hade varit att ge mina barn en undervisning hemma – en som är anpassad efter deras intressen och föredragna inlärningssätt, en som sätter igång på en tid som passar oss och bara håller på en kort stund varje dag, för att sedan fortsätta lärandet ute i världen, där man faktiskt lär sig saker som man har användning för i verkliga livet. Jag vet att det är så gott som olagligt i Sverige. Endera blir det en dröm som förblir en dröm (och pojkarna kanske älskar att gå i skolan, och på så sätt kommer de inte gå miste om något), eller så flyttar vi helt enkelt. Inget är uteslutet just nu.

Allt detta skriver jag bara för att ge en bakgrund till allt detta. Zion började inte be om hemskola på dagarna för att jag medvetet planerade att börja med hemskola här hemma. Det hände utan att jag märkte det! Let me explain…

Vi är kristna. Och jag ville ge Zion någon form av bibelkunskap. Vi hade ju läst i barnbiblar med honom och så vidare, men jag ville att saker skulle fastna. Därför startade jag ett litet projekt. Jag valde jag en barnbibel (en från när jag var liten, med korta kapitel och en ”story” per kapitel) som vi läste ett kapitel ur varje morgon. Frukostbibeln kallade han den. Och varje eftermiddag (när Samson sov) så gjorde vi ett pyssel som handlade om just den storyn!

Vissa storys gjorde vi flera pyssel av, men de flesta bara ett. Och här var nyckeln till att etsa fast berättelserna i huvudet – vi köpte en pärm där vi satte fast alla våra konstverk i plastfickor, i kronologisk ordning. Bibelpärmen, kallar han den!

Det bästa han visste (förutom när Samson skulle sova så det blev dags för bibelpyssel) var att sätta sig i soffan och läsa i bibelpärmen. I början läste vi den för honom som en bok, berättade för honom om människorna och vad de gjorde och vad pysslet betydde. Snart började han ta fram pärmen (som väldigt snabbt blev väldigt tung) ur bokhyllan och satte sig i soffan och läste den själv. Genom att ”läsa” sin bibelpärm varje dag och beundra sina konstverk och pyssel, så började han memorera namn och händelser. Vilket var målet, haha.

Här kommer lite exempel på bibelpyssel vi gjort!

Min favorit är när Zion målade David som punkare.

Bibelpysslet krävde mycket förberedelsetid av mig. Jag behövde hitta eller hitta på ett pyssel som matchade de kapitel som fanns i just vår bibel. Om du är kristen och vill göra något liknande med ditt barn, så hittade jag en ljuvlig hemsida, truewaykids.com , som gör hela paket med bibelpyssel för barn under 5 år. De släpper ett paket varje fredag och paketet innehåller massor av pysselsidor för varje bibelberättelse. Superroliga, proffsiga och helt gratis! Vi har använt oss mycket av dessa (men vanligtvis bara en sida per paket, anpassat efter Zions nivå osv), och annars har jag hittat på något själv eller hittat inspiration från Pinterest. Det har blivit en blandning av roliga arbetsblad, pyssel och konstverk.

Bibelpysslet blev min och Zions favoritstund på dagen – lite tid då lillebror sov och jag faktiskt fick pyssla lite med min treåring. Och Zion tyckte det var så fruktansvärt roligt att göra aktiviteter som hans mamma förberett så fint. Många dagar behövde vi göra ett bibelpyssel, sedan läsa ännu ett kapitel för att kunna göra ett till pyssel. Till slut gick det så långt att Zion nästan började gråta om han inte kunde göra ett till. Vi kunde ju printa ut bilder på figurer han tyckte om som han fick färglägga, eller bara pyssla i allmänhet, men det var inte samma sak. Jag tror charmen låg i att mamma faktiskt hade förberett en uppgift. Det var skol-elementet som var så himla roligt!

Bibelpysslet gick i snabbare och snabbare fart, och förberedelsetiden gjorde att det var svårt att hänga med, och det var då jag fick tanken. Tänk om jag skulle kunna dryga ut bibelpysslet genom att introducera andra saker som han kan börja lära sig nu? Siffror, bokstäver, pennfärdigheter?

Jag vet att många barn lär sig dessa saker ganska naturligt i denna ålder, men Zion har aldrig varit sådan! Han har aldrig gillat att lära sig saker, aldrig frågat frågor eller visat på nyfikenhet. Den första riktiga frågan han någonsin ställt till mig var nu i somras. ”Vad äter en sköldpadda?”. Jag höll på att falla ur stolen, för jag blev så förvånad. Han hade aldrig frågat mig en fråga innan. Han har varit väldigt sen i talet, så jag antar att det har haft med saken att göra, men jag tänkte att jag kanske kunde använda detta bibelpyssel-momentum för att göra honom nyfiken på allt annat man kan lära sig! Oj vad rätt jag hade…

 

Fortsättning följer imorgon :)

 

12 kommentarer

  1. Liz

    Vilket fint pyssel!

  2. Emelie

    åh wow vad jag blir inspirerad! Jag känner riktigt hur det spritter till i kroppen! Pluggar just nu heltid med bebis hemma och har storebror på förskola så tiden finns inte men i januari när jag tar examen och storebror bara går 15h så kommer jag absolut att fixa bibelpyssel. Stort TACK att du delar med dig! Och över lag, stort tack för din blogg! Både jag och en kompis följer dina råd, köper saker du tipsar om o.s.v., bla. var det du som inspirerade mig till hur jag skulle göra med mat, puréer, barnmatsburken-formar, när storebror var bebis. Så stort TACK! Har även tagit till mig av dina tips inför barn nummer 2. Du gör skillnad! Det kanske är lätt att tänka att det inte är så, att ingen läser, kommenterar osv men i alla fall jag läser, begrundar och härmar :) BLESS!

    • Julia Angelback

      Åh, så himla glad jag blir av din kommentar! Ja, det är lite svårt att veta om folk tycker bloggen är rolig eller inspirerande, då det känns som att svenskar generellt är lite dåliga på att kommentera eller ge respons :) Så din kommentar betyder jättemycket! Stort tack!! Och så glad jag blir att du känner dig inspirerad. Då får du återbesöka inlägget när ni har lite mer tid där hemma! :) kram!

  3. Jon Dyer

    Hi, Thank you so much for sharing this post. It’s wonderful to see how you have been using some of our lessons (truewaykids) are really adapting them to your needs. It was a great encouragement for my wife and I to see.
    Our goal at the start of the year was to make lessons to help teach our son (now 4 years old) the Bible at home and encourage others to do the same. It’s really encouraging to see how you have been using them. Thank You!

    • Julia Angelback

      Thank YOU for creating these wonderful bible lessons! It’s my sons favourite part of the day :) I’m just happy to spread the word, in hope that they will bless my readers as much as they bless us.

  4. Daniel Webiörn

    Fantastiskt!
    Kul att höra hur det liksom växer fram dynamiskt :)
    Följer detta (och bloggen i allmänhet) med stort intresse!
    Hoppas verkligen att du kan/får hemskola dina barn så mycket som möjligt, jag tror verkligen att det är det bästa för barnen. Men oavsett vad så är det kul att se hur Zions intresse för att lära sig saker vuxit fram, både för bibelämnen och i övrigt :)
    Guds frid!

  5. Kristina Lindgren

    Hej Julia! Ser att du planerar och pysslar med det som liknar det jag arbetade med ett tag som anställd att ha bl.a kyrkans barntimmar i Sv.k/EFS regi. Det pedagogiska tänket är dessutom som klippt och skuret från läroplanen för förskolan som utgår från att uppmuntra barnets nyfikenhet och lust att lära. Eftersom du tycker det är kul så kanske det är smågrabbarna som ger dig en bro över att kanske gå in i något sånt! Kan bli väldigt givande om man går in för det med hela hjärtat. 😊
    Bthw sköldpaddan är ett djur som kissar ur munnen ☺️🤭
    Stå på dig! Och njut den här tiden med pojkarna!
    Kram 💖🍃

    • Julia Angelback

      Tack så mycket Kristina! :)

  6. Julia

    Bara en fråga – om dina barn inte kommer gå i vanlig skola utan hemskolas av dig – hur kommer det bli när de växer upp, slutar skolan och ska möta resten av världen? Hur förbereder du dem för allt utanför hemmet om de ska hemskolas och aldrig får vara på dagis, skola eller fritids?

    Om du själv knappt tog dig igenom skolan, så undrar jag hur dina kunskaper ska räcka för att förse dina barn med den kunskap de behöver för att själva kunna lotsa sig fram i världen.

    • Julia Angelback

      Hej! Här kommer ett långt svar!
      Här i Sverige så har de flesta inte en klar bild av vad hemskola är (eftersom att det är näst intill omöjligt att göra det). Jag har läst på om det i år. Den vanligaste negativa fördomen om hemskolning är just det jag antar att du antyder med din första fråga – att barnen inte socialiseras. För i de övriga aspekterna så skulle jag säga att man kan förbereda barn mycket mer för framtiden i hemmet än i skolan. Att bli instängd med människor hela dagarna som är födda precis samma år som dig – hur ofta händer det när man är färdig med skolan? Man måste kunna hantera olika människor i olika situationer i olika åldrar, vilket man ofta gör i hemskolning då man faktiskt kan spendera stora delar av dagarna ute i samhället. Och sysslor i hemmet, hushållsekonomi, byta lampa på bilen, matlagning, interagera med olika människor i olika typer av vardagssituationer i samhället – allt liknande har man möjlighet att inkludera i skolundervisningen om man själv bestämmer över den. Och angående socialisering så är det enkelt att fixas, det behöver bara fixas medvetet. Sporter, klubbar, kyrka, aktiviteter, hemskolsgrupper… det finns många sätt att umgås med jämnåriga utanför skoltid i länder som tillåter och uppmuntrar hemskolning. Det svenska samhället är inte anpassat på det sättet. Och jag själv tycker att socialiserings-frågan är lite dum, då en sådan vanlig fras i just skolan är ”sitt ner, var tysta, vi är inte här för att socialisera”.
      Angående mina kunskaper så behöver du inte vara orolig för det. I länder som tex USA så kan man välja och vraka mellan olika planer man kan köpa hem och lära utifrån, anpassade för att använda oavsett hur opåläst man själv är. Man kan välja själv vilken nivå och inriktning man vill ge sina barn, men man kan till och med återskapa hela klassiska skolgången hemma om man så skulle vilja (varför man skulle vilja det vet jag inte dock). Sedan tycker jag det är lite småfult att anta att jag inte ligger på en bra kunskapsnivå bara för att jag hatade skolan och knappt tog mig igenom. Det är oerhört vanligt att de som hatar skolan mest är de som inte blir tillräckligt utmanade av skolan och ligger på en högre kunskapsnivå än sina jämnåriga, men på grund av den dåliga skolsystemet inte får individuellt anpassade utmaningar. Jag satt till exempel inte ens med på engelskalektionerna i nästan hela högstadiet. Läraren tyckte det var meningslöst då jag redan kunde allt. Jag behövde bara dyka upp när det var dags för de nationella proven.
      Hoppas du fick svaren du sökte på dina frågor!

Lämna ett svar till Kristina Lindgren Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

© 2024 Julia Angelback

Tema av Anders NorenUpp ↑