En modern hemmafru

Från puréer till plockmat

Alltså denna grabben och hans mat! Jag har aldrig varit med om en sådan allätare som min son. Han avskyr att åka bil och vagnen duger inte heller för det mesta, men om det är något han inte är kräsen med så är det maten!

Från hans första sked puré till hans första slurk välling (som han började gråta efter den tog slut) så har hans mun konstant varit öppen när han fått syn på mat. Det finns inget han ätit som han inte slukar, och… det finns heller inget stopp. Seriöst. Folk ba ”mata tills bebisen inte öppnar munnen längre”. Ha! Då hade vi aldrig någonsin lämnat matbordet.


Men det är ju superskönt! Nu i december började vi märka att Zion började kladda med puréerna igen, som han gjorde i början. Men det var vi som matade honom, så vi listade tillslut ut att det var för att han ville ”hjälpa till”. En liten kan-självare, precis som sin mor. Så ny era i köket Angelback, här lagas det plockmat för fulla puckar!

Han brukade äta mellanmål själv ibland, men aldrig lunch eller middag. Men från jul och framåt så har han knappt ätit några puréer alls, utan alla målen har han fått äta själv. Och han älskar det! Och vi älskar det! Hjälp vad najs det är att äta sin egen måltid utan att behöva mata någon annan samtidigt! Zion har lärt sig att vi ger honom gott om tid att äta upp, så nu käkar han i lugn och ro, plockar upp en morotsstav, studerar den lite, och tuggar den sedan med tandköttet och sina nästan 4 tänder. Äter alltid upp hela portionen, som vanligt, och avrundar med efterrätt. Härligt liv bebisar har, eller hur?

Sjukt nöjd kille.

Till efterätt ger vi honom fruktpuréer som han älskar, och favoriträtten banan skrapar vi fortfarande med sked då det fortfarande är lite väl halt för honom att plocka upp bitar av. Och han älskar fortfarande mina hemmagjorda klämmisar med smoothies, så den succén fortsätter.

Dessa blev de senaste satserna. Man blir ju nästan avundsjuk.

Kladdet i ansiktet har i alla fall minskat drastiskt, dock har mängden mat på golvet stigit med ca 500 procent. Men då är det bara att samla ihop sina vuxenpoäng och gå och köpa en sån där sladdlös dammsugare som konstant står och väntar bredvid matbordet. Life changer.

 

Facebooktwittergoogle_pluspinteresttumblrmail

3 kommentarer

  1. Ja, det var en fröjd att se honom äta hemma hos mormor och morfar. Jag har aldrig sett någon så duktig 9 mån baby vara så duktig med maten och få in den på ”rätt ställe”. Roligt! Njut!

  2. Hej!
    Va kul att läsa om din matlagning! Våran Matheo är lika gammal som din Zion! Han äter mest barnmatsburk men ibland hemmalagat. Blev inspirerad nu att laga mer hemma :))
    En fråga. När du ger honom bitar.. kyckling .lax mm. Hur tillagar du då så det inte blir svårätna bitar?
    Ärtor/majs.. funkar innan 1 år? Har hört blandat..
    tack så länge!
    Zandra

    • Hej! Vad kul att läsa din kommentar! Och Matheo, vilket fint namn.
      Det är mycket enklare än vad man kanske kan tro att fixa hemmalagad mat till de små, speciellt om man vill börja ge plockmat! Det enda man bör undvika är salt, gröna bladgrönsaker och honung typ, så kör på med ärtor och majs! Lite rolig storlek för dem att pilla med också :)
      Har fått frågor från några fler om hans plockmat, så jag planerar att få upp ett helt blogginlägg om det nu i helgen. Kika gärna in då så ska jag försöka skriva så ingående som möjligt :)

Kommentera

Din e-postadress kommer inte att publiceras.