För länge sedan skrev jag ett blogginlägg om att min äldsta son är så liten i maten (min yngsta är faktiskt inte så mycket bättre, han heller).

Läget är fortfarande stabilt med de kräsna barnen, men precis som jag skrev i det förra inlägget, så hittar vi vägar runt det! Till exempel, när vi andra äter lasagne…

Så får treåringen dekonstruerad lasagne!

För det är ju något med de där maträtterna som är för ”blandade”! De rör han inte ens, så vi ger honom alla komponenterna istället, samt en liten smakbit av vår mat om han vill smaka.

Har läst mycket om olika tillvägagångssätt att få barn att äta och prova mer mat, och den jag tycker känns vettigast och som vi använder här hemma är att vi som vuxna bestämmer vilken mat vi ger dem (dock alltid något på tallriken som vi vet att de gillar), och om de säger att de inte gillar det så svarar vi ”du behöver inte äta det”. Vi försöker inte få Zion att smaka på tex broccoli, för maten vi tjatar på honom om, blir då ”maten mamma och pappa försöker få mig att äta” = äcklig mat. Om vi inte säger något alls och han inte behöver smaka på något om han inte vill, så blir maten avdramatiserad och därmed större chans att han vågar peta lite nyfiket på dem. Och sedan är taktiken att fortsätta lägga mat på deras tallrikar även om vi vet att de inte vill äta det. Exponera maten gång på gång på gång. För varje gång de ser maten, så blir den mer familjär och de kommer de ett steg närmare att smaka.

Det verkar funka i alla fall! Zion har inte ätit rött kött alls sedan han var typ ett år, och vi har nästan aldrig kött hemma, bara ibland när vi vill ha till tacosen. Men vi har alltid lagt en klick tacoköttfärs på hans tallrik tillsammans med grönsakerna, och nu sedan några månader tillbaka så äter han tacoköttfärs! :)

Så här kan en typisk lunch se ut här hemma! Plockmat är perfekt för kräsna barn! De kan äta vad de vill, och det känns enkelt om man vill smaka något nytt. Just denna lunch fick de: körsbärstomater, crème fraiche, gurkstavar, riven ost, morot, clementin, fullkornsrån med jordnötssmör, pumpakärnor, finn crips snacks med vitlökssmak, kyckling och en dadel.

Maten blir så inbjudande på det här sättet, och det kräver minimalt jobb att fixa fram – bara att plocka ihop lite saker man hittar i kylskåp och skafferi!

Och en dag när pojkarna endast skulle äta lite fullkornspasta med sockerfri ketchup, så pimpade jag det med färska körsbärstomater och ett basilikablad. Basilikabladet var bara för att exponera det för honom, för jag vet att han aldrig skulle äta det. Och vad händer?

Det första han gjorde var att lägga basilikabladet i munnen! Vad händer? Min värld skakade, han lade något främmande i munnen! Han åt det inte, men det kunde jag inte bry mig mindre om. Han var inte rädd för ett basilikablad, och då känns det som att vi verkligen gör något rätt.

Sen får man ju bryta av med mat de bara tok-älskar såklart! Som nyttiga våfflor och mina bananpannkakor. Och roliga motiv ger ju maten alltid lite extra lyxkänsla :)

Imorse fick vi bryta av vår vanliga frukost-yoghurt med havregrynsgröt. Daniel Tiger äter nämligen havregrynsgröt med blåbär, så Zion har bett om det hela veckan. Igår handlade vi mer blåbär, så det blev (slät) gröt till frukost! Ingen av grabbarna har någonsin ätit havregrynsgröt, och jag kan fortsätta säga det efter denna måltid, haha! Men blåbären gick ner, och jag tror han ändå blev glad att få beställa en maträtt som han sett på tv. För mig var det stort nog att han bad om något han aldrig ätit förut, så det var en vinst i min bok!

Och självklart så har vi börjat höstmysa rejält här hemma också! Vi har ännu en gång bakat nyttiga chokladbollar (recept här) och jag har även gjort nyttig varm choklad. Mums och mys!

Där har ni en liten (stor) matuppdatering över vad som äts (och inte äts) här hemma!