En modern hemmafru

Kategori: Barnmat (Sida 4 av 4)

Ljuvliga pannkaksmuffins

Idag testade jag och Zion att baka något vi aldrig gjort förut – Pannkaksmuffins! Perfekt att göra när man är sugen på pannkakor, men inte orkar stå framför spisen och steka varenda en! Och, för att vara helt ärlig, så här sent i graviditeten så gör mina smärtor i kroppen att jag alltid är på jakt efter snabba luncher som man kan äta tillsammans i soffan! Att sitta upprätt vid matbordet med min son är något som tär på min kropp mer än vad man kan tro, och jag gör det jag kan för att halvligga ner i soffan så mycket jag kan.

Bonusen är att de var riktigt goda! Speciellt om man lägger ner bär i smeten, som vi gjorde.

Recept:

2,5 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
2 msk socker
1 krm salt
2,5 dl mjölk
2 msk smält smör
1 ägg
Valfritt – Halvtinade eller tinade bär

Sätt ugnen på 200 grader. Börja med att sikta ner alla torra ingredienser i en skål och blanda. Tillsätt mjölk, smält smör och ägg (i den ordningen) och blanda ihop efter varje gång du tillsatt något.

När du har fått en jämn och fin smet så klär du en muffinsplåt med muffinsformar (om du inte har några så funkar det säkert att bara smörja in plåten med smör).

Vi fick 10 stora muffins av smeten vi gjorde. Nästa steg är det roligaste – lägg i bär eller annat gott i smeten, så att de både blir finare och godare!

Sedan är det viktigt att stanna upp och beundra era fina pannkaksmuffinsar – se och lär från Mr. Excited!

Sedan är det dags att ställa in dem i ugnen. 10 minuter räckte för oss, men testa med en sticka att de inte är kletiga i mitten.

Alltså lyckan! Titta vad fina de är!

Så precis som jag sa, så är processen precis som att göra pannkakor, bara att du slipper stå och steka dem! En bonus är ju att man kan förvara resterna i kylen i några dagar, sedan kan man också frysa in dem och plocka upp efter behov! Nästa gång kommer vi nog göra dubbel sats, så att ett lager hamnar i frysen också – denna sats kommer nog försvinna inom dygnet i det här hushållet :)

Zion absolut älskade dem och bara åt och åt! Detta är ju verkligen ett jättesmidigt mellis eller lätt lunch för små kids! Också roligt för dem att vara med och baka. Och soffvänlig mat för alla höggravida där ute, haha!

Annars finns det ju också obegränsat med serveringsalternativ också: grädde och sylt som vanliga svenska pannkakor, eller en liten skål med sirap att doppa dem i, á la amerikanska, eller kanske lite matyoghurt med mer frukt och bär.

Jag rekommenderar ändå stenhårt att lägga bär i smeten, för en glad överraskning var att de formade någon slags ”bärgrotta” i muffinsarna, så att det nästan kändes som att det var en syltfyllning i eller något. Sjukt gott, och dessa pannkaksmuffins kommer vi nog göra många fler gånger hemma hos familjen Angelback!

Ettårsfest i Neverland-tema

Om 2 dagar fyller vår lille pojke 1 år, så idag blev det fest med hela familjen!

Och oj, vilken fest det blev! Temat var Neverland, från favoritsagan Peter Pan. Pojken som inte ville växa upp. Som alltid gick jag all in i festens tema!

Tårtan hade jag beställt en klassisk prinsesstårta fast med blå marsipan, så det skulle se ut som vatten. Helt odekorerad ville jag ha den, och formade istället ön Neverland i grön och brun sockerpasta. Pricken över iet blev en skylt med texten ”Wild One”.

 Dagen innan hade jag gjort några superenkla men väldigt goda chokladtryfflar rullade i kakao. Dessa blev självklart piraternas kanonkulor, och jag stack även små piratsvärd i dem.

Trollspön hade jag också gjort av frukt och bär på grillspett. Stjärnorna längst ut hade jag skurit ur en melon med hjälp av en liten pepparkaksform.

 Men inte innan vi fått i oss lite lunch såklart! Piratskepp i form av varmkorv blev det, komplett med stjärnhimmelstallrikar.

Här är lite fler bilder från vårt fikabord!

 Sjöjungfruhår och piratmynt är ju också ett måste, förstås.

Men som alltid är det människorna som gör festen! Det var så roligt att ha Zions familj samlad – mormor, morfar, moster, farmor, farfar och hans ”kusiner” med föräldrar! En mer älskad pojke får man leta efter, känns det som ibland…

  Mycket paket att öppna! Av oss fick han bland annat en liten Mercedes som han lekte med långt in på eftermiddagen.

 Vår fina familj!! Älskar dem och älskar hur mycket de älskar min son! Men, ja. Han är inte svårälskad direkt.

Lyckad dag och lyckad fest! Snart är det exakt ett år han kom till vår familj, och det är värt att fira rejält!

 

Hur jag lagar plockmat

När jag lagade puréer till min son så gjorde jag detta inlägg om hur jag gick tillväga: Hur jag lagar barnmat. Nu är det plockmat som gäller här hemma, och jag tänkte dela med mig om hur jag gör även denna gång. Jag har fått lite olika frågor om det från andra småbarnsföräldrar, och tänkte dela med mig av lite inspiration här!

Så hur tänker jag?

Precis som när Zion åt puréer så gillar jag att ha all hans mat färdiglagad och redo att plocka upp ur frysen. Ingen stress och ingen panik. Då hans mat ännu inte får innehålla salt så väntar jag några månader till med att ge honom samma mat som oss.

Jag brukar gilla att ge honom en blandad kost, grönsaker tillsammans med potatis/pasta/ris och kyckling/kött/fisk. Dock är jag verkligen inte en sådan som har koll på hans vitaminintag och grejer, jag tänker att när han äter samma mat som oss så kommer hans portioner definitivt inte vara perfekta ändå, haha.

Det jag tyckte var svårast med övergången från puré till plockmat var portionsstorlek. Med puréer blev portionsstorleken så självklar efter så lång tid, och nu började man från ruta ett igen. Folk säger, mata tills bebisen inte vill ha mer, och jag skrattar dem rakt upp i ansiktet, för dagen har fortfarande inte kommit då Zion stängt sin mun vid matbordet. Ett bra problem dock. Så jag har bara fått lära mig efter hand, och helt enkelt bestämt själv vad en bra portion är. 

Vad och hur lagar jag?

Potatis och morot älskar Zion. Jag skalar dem och skär dem i stavar, tänk pommes frites. Sedan kokar jag dem mjuka.

Som pasta så räcker det bara med att koka makaroner, gammeldagsa om man vill ha lite större. Kom ihåg oljan efteråt!

Broccoli brukar jag köpa fryst, koka och i efterhand brukar jag skära buketterna till små och smala istället.

För att få in nötfärs så kan man laga köttfärslimpa utan salt, och tillaga i ugn. Skär i bitar och när det serveras kan man bara bryta biten till mindre delar. Lax tycker jag om att skära filéer till mindre bitar (så att man kan tina en bit till en måltid), och när det är dags att äta så kan man ”bryta” ner biten till plockbitar. Kyckling kan man också skära i små stavar och koka, men min favorit är att tillaga en hel kyckling i ugn till familjen. Många tycker det känns lite läskigt, men det är verkligen superenkelt om man bara läst på lite hur man ska gå till väga. Jag skär isär kycklingens delar när den är tillagad (info om hur man gör kan man googla sig till), och då tar jag brösten och bara drar ut kycklingstrimlor av det, perfekt plockmat.

Ägg kan man laga på flera sätt. Koka ett par och ha i kylskåpet under veckan, så är det bara att skära i bitar när det är dags att äta. Gör scrambled eggs. Jag har även gjort Kesoplättar: hälften grönsakspuré, hälften keso, ett eller ett par ägg och lite mjöl. Jag stekte dem i mycket olja, så att det inte blev någon stekyta, vilket man ska undvika innan de fyllt ett år.

Ärtor och majs är bara att köpa fryst och koka, eller micra! Superenkelt. Man kan ju självklart servera råa saker också, Zion älskar smala bitar av tomat till exempel.

Det senaste vi provade var ugnspannkaka med blåbär. Det tyckte han om, och det är ju superenkelt att tillaga. Jag skar bort kanterna, och resten skar jag upp i fyrkantiga portionsbitar (det blev 6 st utifrån receptet jag använde mig av). När jag serverar en bit så skär jag först upp den i bitar, eller ännu hellre, stavar.  

Hur förvarar jag maten?

Ugnspannkaka, plättar och liknande saker kan man frysa i en plastpåse, om man lägger typ bakplåtspapper mellan varje bit. Då är det bara att plocka upp en och tina. Potatis, morötter och egentligen all mat som är en stor mängd av små bitar brukar jag frysa in platt i några plastpåsar, så att bitarna inte blir frysta i en klump. När bitarna är genomfrusna så kan man hälla ihop innehållet i alla påsarna, då bitarna inte fastnar i varandra längre. Vår frys har massor av olika påsar med olika innehåll konstant, och så det är bara att öppna frysen, plocka ut någon middagskombination och micra. Om jag verkligen vill spara tid (då Zion inte har så mycket tålamod när han känner på sig att maten är på gång), så kan jag plocka ut portioner dagen innan (en tallrik till lunch och en till middagen) så det tinar i kylskåpet över natten. Då behöver jag bara micra tallriken i 20-30 sekunder, sedan är middagen serverad!

Mellanmål, då?

Plockmat som mellanmål är enkelt! Man kan servera bär, tärnad mango, skuren banan, avocado, majskrokar, mjukt päron osv. Eller Zions favorit, smörgås med leverpastej. Den brukar jag också skära i stavar, och det slukar han på två sekunder. Sedan behöver ju självklart inte allt vara plockmat, utan detta kan ju kombineras med fruktpuréer, lite yoghurt, gröt, eller smoothies! För att läsa mer om hur jag gör hemmagjorda klämmisar till Zion, tyck här!


Hoppas detta inlägg gav dig lite matlagningsinspiration, ifall du också har en liten ”kan-självare” där hemma :) Det är mycket enklare än man kanske tror!

 

Från puréer till plockmat

Alltså denna grabben och hans mat! Jag har aldrig varit med om en sådan allätare som min son. Han avskyr att åka bil och vagnen duger inte heller för det mesta, men om det är något han inte är kräsen med så är det maten!

Från hans första sked puré till hans första slurk välling (som han började gråta efter den tog slut) så har hans mun konstant varit öppen när han fått syn på mat. Det finns inget han ätit som han inte slukar, och… det finns heller inget stopp. Seriöst. Folk ba ”mata tills bebisen inte öppnar munnen längre”. Ha! Då hade vi aldrig någonsin lämnat matbordet.


Men det är ju superskönt! Nu i december började vi märka att Zion började kladda med puréerna igen, som han gjorde i början. Men det var vi som matade honom, så vi listade tillslut ut att det var för att han ville ”hjälpa till”. En liten kan-självare, precis som sin mor. Så ny era i köket Angelback, här lagas det plockmat för fulla puckar!

Han brukade äta mellanmål själv ibland, men aldrig lunch eller middag. Men från jul och framåt så har han knappt ätit några puréer alls, utan alla målen har han fått äta själv. Och han älskar det! Och vi älskar det! Hjälp vad najs det är att äta sin egen måltid utan att behöva mata någon annan samtidigt! Zion har lärt sig att vi ger honom gott om tid att äta upp, så nu käkar han i lugn och ro, plockar upp en morotsstav, studerar den lite, och tuggar den sedan med tandköttet och sina nästan 4 tänder. Äter alltid upp hela portionen, som vanligt, och avrundar med efterrätt. Härligt liv bebisar har, eller hur?

Sjukt nöjd kille.

Till efterätt ger vi honom fruktpuréer som han älskar, och favoriträtten banan skrapar vi fortfarande med sked då det fortfarande är lite väl halt för honom att plocka upp bitar av. Och han älskar fortfarande mina hemmagjorda klämmisar med smoothies, så den succén fortsätter.

Dessa blev de senaste satserna. Man blir ju nästan avundsjuk.

Kladdet i ansiktet har i alla fall minskat drastiskt, dock har mängden mat på golvet stigit med ca 500 procent. Men då är det bara att samla ihop sina vuxenpoäng och gå och köpa en sån där sladdlös dammsugare som konstant står och väntar bredvid matbordet. Life changer.

 

Hur jag lagar barnmat

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för babyland.se.

Jag lagar all Zions mat själv, och känner att jag verkligen fått in ett system som passar oss jättebra! För många småbarnsföräldrar som lagar sin egen mat så är nog inte det jag skriver nedan en nyhet, men jag tänkte att blivande föräldrar eller föräldrar som precis vill börja göra sin egen mat kanske kan bli lite inspirerade i alla fall. Så ni är förvarnade – här kommer ett långt föräldranördigt inlägg!

Innan jag fick barn fick jag höra att det är jättesmidig att göra bebismat – det är bara att mosa den maten man ändå lagar till middag. Det funkar säkert för många föräldrar – good for them. Men sen fick jag veta att, ”Nej, bebisar får inte äta salt, så du måste plocka ut bebisens mat innan du saltar maten”. Och sen fick jag veta att ”Bebisars mat ska man minsann koka och inte steka”. Jaha? Jag vill salta min mat från början och vi kokar nästan aldrig vår mat här hemma! De två sakerna, och det faktum att vi kanske inte äter middag varje kväll och många gånger äter vi stark mat hemma, eller saker som inte passar en bebis, gjorde att det helt plötsligt kändes som att man skulle laga två olika måltider varje kväll. Och i vår familj är det inte realistiskt.

Så vi bestämde oss för att det bästa skulle vara att laga Zions mat i förväg och frysa in, redo att värmas inför varje måltid. Den vanligaste metoden för detta verkar vara att göra en puré och frysa in i iskubstärningar. Detta funkar ju jättebra när man börjar med små smakportioner, men när han började äta riktiga portioner så behövde man plocka ut väldigt många iskubstärningar, plus att det inte fanns något snyggt sätt att ta med sig maten när man gick ut. Som tur var fanns det en person som redan sett problemet och löst det!  Jag snubblade över dessa supersmarta silikonformar som man kan frysa in puréer i. De finns EN STÖRRE FORM och EN MINDRE FORM att beställa (adlinks), och jag är heeeeelt såld på dem! Anledningen varför de är så smarta är att:

– Storlekarna på frysformarna är så väluttänkta – de mindre är perfekta för smakportioner, och sedan kan man kombinera de små och stora för att få en perfekt portionsstorlek för just sitt barn.

– Tanken är att, precis som man kan mixa hela maträtter som barnmatsburkarna i affären (tex kyckling och grönsaker i en burk) så kan man frysa in maten separat och på så sätt mixa och matcha olika maträtter varje dag (tex kyckling separat, morot separat och majs separat. Nästa dag kan man kombinera kycklingen med potatis istället, och på så sätt får bebisen äta olika saker)

– Omkretsen på de frysta bitarna är utformade för att kunna läggas i barnmatsburkarna som säljs i affärerna. Vi har ett lager tomma glasburkar hemma, och när vi ska ta med oss mat till Zion så lägger vi en kombination av frysbitar i en glasburk och kastar vi väskan för att tina i lugn och ro. Perfekt!

Så när man fryst in puré i formarna så kan man trycka ut bitarna i plastpåsar och ha ett helt lager mat i frysen, redo att mixas och matchas för varje måltid!

Här kommer några bilder från mitt senaste storkok!

 Potatis…

Lax…

 … och broccoli.

Mitt lilla ”lager” i frysen ser ut så här just nu:

Nästa vecka ska jag göra kyckling, morot och någon mer fruktpuré. Det gick åt snabbt. Ju mer man lagar desto mer variation att välja mellan!

Men för att ta ovanstående mat som exempel, så ser en typisk portion till Zion ut så här:

 En stor potatisbit, en stor laxbit och en liten broccolibit.

 In i micron och voilá! Om man vill så kan man avstå från att blanda ihop allt, då kan han smaka sakerna separat om man hellre föredrar det.

Som sagt, om ni är intresserade av att köpa samma formar som jag hittat så finns de att köpa HÄR (stora) och HÄR (små) (adlinks).

 

För dig som undrar hur jag gör puréerna…

För att göra puréerna (de som inte kräver mer ingredienser än själva råvaran) så skär jag maten i bitar (efter ev skalat det) och kokar det mjukt. Sedan häller jag av vattnet i en skål och häller lite fett på maten (smör eller rapsolja). Sedan använder jag en stavmixer och tillsätter kokvatten till önskad konsistens. Om bebisen är helt ny till mat så kan det vara en bra idé att trycka purén genom en sil också, för att få bort eventuella små bitar. In i frysformarna, sedan är man klar! Jag gillar att göra flera puréer på samma gång – om man är organiserad så hinner man förvånansvärt mycket på ganska lite tid!

För dig som undrar över Zions matschema…

Ca kl 08: Frukost (Välling)

Ca kl 10: Mellanmål (Tex fruktpuré, rån, banan, smoothie… Många gånger sover han den här tiden så att mellanmål inte behövs heller) :)

Kl 12: Lunch (Puré, med några teskedar frukpuré som efterätt)

Kl 15: Mellanmål (Tex fruktpuré, välling, banan, yoghurt, smoothie…)

Kl 18: Middag (Puré, med några teskedar fruktpuré som efterätt)

Kl 20: Kvällsmat (Välling)


Vi har definitivt blivit lyckligt lottade med en son som älskar mat! Han äter så mycket olika saker och har inte vägrat en enda maträtt! Han bokstavligen bara gapar och gapar tills vi slutar ge honom – han vänder aldrig bort huvudet eller tackar nej. Första gången vi gav honom välling (som dessutom var första gången han fick flaska – jag helammande innan utan att pumpa) så var det kärlek vid första ögonkastet och han bara älskade varje sekund av det. Så yay! Man kan definitivt säga att det också påverkar mig och gör att jag tycker om att laga mat till honom! Jag älskar att se till att båda mina grabbar är mätta och nöjda – då har jag gjort ett bra jobb!

Kommentera om ni har några frågor om dessa frysformar, barnmat i allmänhet eller matrutiner – annars får ni lycka till med att mata era små! Happy cooking!

 

Hemmagjorda klämmisar

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Babyland.

Jag har en barnmatsfabrik här hemma!

Zion börjar äta mer och mer mat, och det innebär mer och mer matlagning för min del. Och det är så kul! Många använder sig av färdig burkmat i butikerna, och det är verkligen sjukt smidigt! Men vi har kommit överens här hemma om att vi ska göra egen mat för Zion, pga den ekonomiska synpunkten. Det är så mycket billigare att laga eget!

Hans puréer (motsvarigheten till burkmat), som han äter till lunch och snart även middag, har jag redan ett fantastisk system på som jag vill dela i ett kommande inlägg, men just idag handlar det om klämmisar!


Klämmisar från alla olika märken finns ju att köpa i matvarubutikerna som ett perfekt mellanmål till barnen. De kan vara fulla med smoothies, fruktpuré, grönsakspuré eller någon form av grötdryck. Dessa är ju supersmart utformade, speciellt när man är på språng, så jag kände mig sugen på att mixa lite smoothies och  fixa några klämmisar till Zion!

Jag hittade ett paket med 20 st återanvändbara klämpåsar på Babyland, från märket Cherub Baby, som jag beställde hem. Om du vill köpa hem dessa du med (vilket jag verkligen rekommenderar!) så finns de att beställa hem HÄR (adlink). (De blir ofta slutsålda, men det finns liknande påsar från annat företag HÄR och HÄRbåda adlinks)

Påsarna rymmer 150 ml, och har en förslutningsfunktion högst upp, och en skruvkork på sidan. Påsarna kan frysas, micras och diskas i maskin, så det är verkligen perfekt! Låt smoothiefabriken börja!

Jag hittade min inspiration på baksidan av klämmisarna i affären. Olika fruktkombinationer och olika mängder. Så jag köpte en hög med fukt och bär och  började mixa!

Så sjukt enkelt och så sjukt gott! Kvällens resultat blev definitivt lyckat!

Jag fyllde alla 20 påsar. Jag gjorde 4 olika smaker, och det blev ca 5 påsar per smak, så det blev perfekt. En skvätt citron i blandningarna gör att de behåller sin färg och inte blir bruna, och en skvätt naturell yoghurt ger den där fräscha smoothie-smaken.

Jordgubb, äpple och banan…

Havre, banan och kokosmjölk…

 Äpple och päron…

Och jordgubb, hallon, kiwi och banan.

Alla var så goda och fräscha!

Jag skrev innehållet på frystejp så jag inte glömmer bort vad de smakar, och ställde dem sedan i frysen. När man ska ut så kan man bara lägga en i väskan och låta den tina i lugn och ro innan det är dags att äta den. I annat fall kan man också tina dem i micron. De håller också ca 4-5 dagar i kylskåpet.

 När jag klickade hem påsarna så köpte jag också dessa små skedar som man kan använda till. Man skruvar bara på dem på öppningen så kan man istället klämma ut frukten på skeden för bebisen att äta. Precis som DESSA (adlink).

När jag var klar så ville jag göra en snabb uträkning på hur mycket de hemmagjorda klämmisarna kostade oss i jämförelse med dem i affären. Jag räknade inte med påsarnas kostnad, då de är återanvändbara, och det var ändå svårt att räkna ut en jämförelsekostnad då jag är ganska säker på att påsarna jag använder innehåller mer än påsarna i affären.  Då jag inte har några säkra uppgifter på detta dock, så ignorerade jag detta.

Innehållet för våra 20 påsar kostade 75 kr, vilket blir 3,75 kr styck.

3,75 kr styck!

Påsarna i affären kan kosta allt ifrån 10 till 15 kr. De jag kollade på kostade 13,50 kr styck, så jag använde det som referens. 20 sådana klämmisar skulle kosta 270 kr istället mina 75 kr, vilket gör att vi får 3,5 hemmagjorda påsar för samma pris som 1 påse från affären! Och då innehåller våra påsar mer smoothie än dem i affären!

3,5 hemmagjorda smoothies för samma pris som 1 färdig!

Om inte du precis tappade hakan och började dansa i extas pga detta faktum så känner jag att det inte är någon idé att fortsätta skriva om ämnet. Jag kan inte toppa ovanstående mening. Jo, förutom att Zion älskade dem. Det är ju också bra, haha. Om du vill köpa hem dessa klämmispåsar så finns dem som sagt att beställa HÄR , med andra alternativ HÄR och HÄR (alla adlinks). Over and out från barnmatsfabriken!

Edit:

Jag har ett uppföljningsinlägg om dessa klämmisar skrivet ca 2 år efter detta – läs det här!

Och om du är intresserad av att läsa mer om min matlagning för de minsta, så har jag ett inlägg om hur jag lagar puréer här, och ett inlägg om hur jag lagar plockmat här! Och jag har ännu fler supertips om smidig barnmats-förvaring i detta inlägg. Du kan också dyka ner i ännu mer inspiration och idéer genom att gå in på kategorin Barnmat (högst upp på sidan) och ha en scrolla-fest!

Välkommen att kika in!

Nyare inlägg »

© 2024 Julia Angelback

Tema av Anders NorenUpp ↑