Wow, del 6?! Den här serien börjar verkligen bli köttig! Om du vill läsa tidigare föräldrahacks-inlägg och få mer tips om hur man kan förenkla vardagen med sina små barn så kan du kolla in del FEM, FYRA, TRE, TVÅ och ETT. Där finns totalt 15 hacks att inspireras av!
Föräldrahack nr 16
Mat på spett!
Detta är inte revolutionerande på något sätt. Förutom när det skapar magi! Mina barn är ju så sjukt kräsna i maten och framför allt så vill ingen av dem smaka på något nytt. Typ någonsin. Samson föddes på detta sätt och har haft svårt med middagsmat sedan han var bebis. Vi äter till exempel kyckling här hemma flera gånger i veckan, och han har aldrig. rört. en. kycklingbit. Alltså aldrig! Någon gång stod han med mig i köket och smakade på en bit (som han gillade) men vägrade sen röra kycklingen vid bordet.
För någon månad sedan så fick jag dock idén att servera pojkarnas kyckling på spett! Jag plockar alltid ut deras kycklingbitar från maten innan jag blandar ingredienserna då mina barn inte äter någon ”blandad” mat. Vanligtvis lägger jag dem bara på tallriken, men första gången jag trädde kycklingbitarna på ett grillspett (knipsade av det på hälften och knipsade av den vassa sidan) så åt Samson all sin kyckling! Vad sa jag?! Jag sa ALL sin kyckling! Och han åt den nästa gång, och gången efter det och gången efter det. Varje gång kyckling har stått på menyn (och jag trätt den på ett spett) så har han ätit upp det sedan dess! Så – att trä mat på spett för roligare presentation = värt att testa!
Föräldrahack nr 17
Vi är en familj som är stor på filmer och serier! Barnen får en stund varje dag framför TVn (vardagar är det när jag lagar middag och på helger så är det innan läggdags). Det har varit helt problemfritt för dem att välja vilken film de vill se fram tills nyligen. Detta för att storebror Zion har kunnat bestämma helt själv, och till och med när vi har sagt att nu är det minsann lillebrors tur att välja, så lyckas han oftast manipulera fram beslutet till hans fördel. När Samson började få sin egen bestämda vilja dock, så var det tufft för storebrors-egot att infinna sig i att man ibland inte får välja själv.
Jag kände att vi behövde ett system, då pojkarna väljer varannan gång. Väldigt vanlig system, men för att det skulle bli visuellt, tydligt och dessutom lite roligt, så bestämde jag att vi skulle använda oss av dekoration! På högtalarna bredvid TVn (det måste vara på ett ställe i direkt anslutning till TVn) så har vi ställt en liten dekorations-ren. Den brukar stå framme på hösten/vintern ändå, men nu har vi bestämt att den representerar Zion. Bakom högtalaren har vi gömt en annan liten ren som ser lite annorlunda ut, och den representerar Samson. Renen som står på högtalaren visar vem som bestämmer vilken film som ska visas!
Alltså detta har funkat så bra! Zion har till och med utsett sig själv som ren-bytaren som glatt springer fram och flyttar på dem när ett avsnitt från en serie tagit slut, och utbrister ”nu är det Samsons tur att välja!”. Renarna har både minskat syskonbråket och lärt pojkarna att respektera när det är någon annans tur, på ett sätt som är väldigt visuellt och enkelt att förstå!
Föräldrahack nr 18
Få olika saker att prata.
Detta är något som man kanske ofta gör utan att tänka på det med små barn, men man också kan användas strategiskt till sin fördel.
Nu ska ni få höra något sjukt! Samson är livrädd för att klippa naglarna, till den nivå att jag klipper dem när han sover! Han är alltså 2,5 år, och jag smyger in i hans rum på natten som om han var ett spädbarn, för att klippa hans naglar. Detta har pågått i minst ett halvår – det började med att han var rädd för att klippa tånaglarna, till att snabbt gå över till en stark och fullständig rädsla för nagelknipsaren. Vilket är lite konstigt, då han aldrig fått ont från att klippa dem, och Zion typ gillar att klippa naglarna. Inga problem för honom.
Men nu i veckan! Nu testade jag! Jag satt och klippte Zions naglar medan de tittade på film, och Samson satt som alltid tårögd bredvid och sa ”inte mina!” om och om igen. Fastän han inte klippt sina naglar under medvetande tillstånd i månader och månader. Så då började nagelknipsaren ”Tuggis” prata med honom! ”Åh jag är så hungrig! Jag älskar att äta naglar! Har du några naglar jag kan smaka? Åh, får jag lukta lite bara då? Mmm, de luktar jordgubb! Får jag smaka på en liten?” Tro det eller ej, efter bara en liten stund så sträckte Samson fram ett pekfinger och lät Tuggis smaka. Sen en till, och en till. Och för första gången på över ett halvår så lät han mig (eller ja, Tuggis) klippa hans naglar. Eller ja, alla utom stortånaglarna. Tånaglar är inte hans grej. Baby steps.
Men detta var enormt för oss! Jag tror att om jag kan få min nagelknipsar-rädda son att klippa sina naglar endast genom att göra så att den pratar, så kan man nog få barn att göra väldigt mycket på det här sättet :) Tänk er, duschmunstycken som är en sprutande elefantsnabel, bilbarnstolsbälten som bråkar med varandra för att de vill sättas fast först, vantar som känner sig kalla och vill värmas av en hand, tandborsten som inspekterar och hittar massa tokiga saker bakom tänderna… Om du har en kamp med ett litet barn, så testa en röst och en rolig karaktär! Det kanske funkar lika bra som för mig :)
Det var mina föräldrahacks för den här gången! Kommentera gärna om du testar någon och de underlättar vardagen för dig också!
Lämna ett svar