Jag måste slå ett slag för den gamla klassikern – låta barn blanda ihop trolldrycker/soppor/grytor med ingredienser i skafferiet!
Det kan väl inte bara vara jag som har glada minnen från att som barn gräva runt i köket och blanda mina egna maträtter och drycker? Totalt oätliga såklart, men alltid lika spännande att utforska färger, konsistenser och reaktioner. Jag kommer fortfarande ihåg när jag var liten och i ett experiment blandade lika mängder salt och socker i vatten hemma hos min mormor och morfar. Min morfar frågande mig vad jag trodde det smakade, jag sa salt och socker. Han sa att jag kunde smaka och se, och det var första gången jag lärde mig att smaken av salt var mycket mäktigare än socker. Se där, till och med en väldigt lärorik aktivitet! :)
För mindre barn är denna lek lite enklare att göra om man förbereder lite för dem, och håller upp passande ingredienser i skålar med skedar. Jag använde havregryn, vetemjöl, vatten med grön hushållsfärg, kaffepulver (ingen är kaffedrickare i denna familj), linser, ris, bikarbonat och två glas med hälften vinäger och vatten, med lite hushållsfärg i. Men självklart hittade vi på mycket mer spännande namn för alla dessa saker. Jag tog bara det jag hittade i skafferiet helt enkelt! Jag ställde allt på en ugnsplåt för att minimera städning, och en genomskinlig ugnsform att blanda i.
Det var också första gången som barnen fått jobba med pipetter! Jag har haft ett par här hemma och väntat in nästa ”bikarbonat+vinäger”-tillfälle att introducera dem. Det är ju superträning för den där viktiga fingerstyrkan!
Lyckan av en liten kemisk reaktion!
Killarna levde drömmen, men det förstår ni säkert redan. Jag blev också förvånad över hur lite spill och kladd det blev att torka upp när de blev färdiga. Bara att spola ut allt och diska plåtarna!
Efter en lång stunds lek, när de började känna sig färdiga, så frågade Zion om han fick dumpa i allt i formen utan skedar, och jag sa okej. Sedan hör jag honom ”mamma, det blir för stort!!!”, haha. Då hade han hällt i vinägern det sista han gjorde, och den hittade ner till bikarbonatet så att allt nästan växte över kanten på formen.
Och ibland får man kommentarerna, ”hur orkar du hitta på såna där aktiviteter till dina barn hela tiden?!”. Ja, först och främst så gör jag det inte hela tiden. Men när jag gör det, så är det många gånger på grund av detta. Sitta ner, ensam, utan något bråk eller någon som klättrar på en eller något ”mammamammamamma”, haha! Total frid! Jag tänker snarare, ”hur i all världen skulle man orka vara hemma med barn utan att presentera aktiviteter för dem?!” :)